Åh, vad vi blev lurade

För några veckor sedan blev vi bjudna på Viktors dop. Så denna dag var man uppklädd och elegant, meddtag paraply för det har kommit några ordentliga skurar under dagen.

Vid 14.45 var vi på plats i Gillstad kyrka och trippade in, och efter några minuter var alla som skulle vara med på dopet i kyrkan.

In tågar nu Annjelica och Stefan först, Annjelica med liten vacker brudbukett och efter går faddrarna till lille Viktor, det är Stefans syster och Annjelicas bror. De sätter sig brudparet står kvar och så får vi höra vacker sång av Jerker, vän och kollega i det band som båda killarna spelar i. (International Harvesters heter detta trevliga country western band.)

Det var så vackert och många tårar i våra ögon blänkte. En mycket välsjungande man.

Efter prästens tal och allt som hör där till var nu paret gifta och heter nu Fredriksson.

Nu var det lille Viktors tur, han var tyst och tyckte att hela stunden var helt ok. Det var bra att komma till prästen en stund. Tryggt och lugnt.
John Erik Viktor, blev hans namn.

Sen bar det iväg till deras gemensamma hem, Maria hade skyndat sig för att få tag på ris till oss alla, så det blev riskastning ordentligt då de dök upp i sin nyinköpta volvo v50.

Här var det mat och dryck i stora fat. Vi åt och mådde gott.

En sån kul överaskning för oss alla.

Lille Viktors doppresent från oss i Simbo, synd att jag ej köpte en till far oxå...

Resan upp till norr

Leksand

Första dagen vi skulle uppåt norr, ville Tomas promt att vi skulle åka till Leksand.

Här regnade det ganska ordentligt, vi fick plats på Västanviksbadet, strax utanför Leksand.

Vi har vi bott flera gånger här , det är en mycket vacker plats vid den vackra Siljan, tyvärr iskall.


Elsa och Ida har tröttnat på regnet och känner sig trygga inne i bilen, att bo i husvagn och flytta omkring det kan vara ganska påfrestande för vovvar, så inne i bilen är något som känns som hemma.

Här är vackra Siljen med den båt, Gustav Vasa, man kan göra turer med, åka runt på Siljan och se sig omkring, äta gott och tex åka till Hjortnäs brygga och dansa.

Jag funderade ut varför nu Tomas ville så promt till Leksand, jo det var för att köpa sig en ny keps där det stod LIF på (leksands IF), den stolt gick han med vid ett senare tillfälle på vår semester inne i den nybyggda arena, swebank arena, MODO, spelar i....( Det gick bra , det var ingen som körde ut honom, men många tittade lite mysktiskt på honom)

Järvsö
Nu gick resan vidare upp mot Jämtland och Lill-Babs hemstad Järvsö.

Den campingen var inte så mysig, mitt i stan och inget vatten nära, lite risigt och dåligt klippt, nåja man kan ej få allt. Snyggt och rent på toan ialla fall.

Här var vi ute på en "kyrkö" i Järsvö, det var ganska trevlig vandring runt en ö, snyggt med vattnet. Vi cyklade en bit för att komma till denna plats.

På vår väg uppåt, stannade vi och åt middag på ett vackert ställe, en fin porlande fjällbäck, iskall och glittrande, Snygg posering av Elsa och Ida.

Det var riktigt strömt mitt i bäcken, vi fick hindra vovvarna att simma för långt iväg, ville ju ha dem med uppåt.

Efter vår middag var det ju helt riktigt att diska. Alla hjälper till, både två och fyrbeningar.

Vi far vidare upp mot norr, stannar ett dygn i Indal, här hittar jag mina förfäders grav, det är min mors farmor och farfar, känns ganska konstigt att veta att mina förföder trampat omkring just på denna plats, En mycket vacker plats med Indalsälven rinnande igenom, vi sätter blommor på graven och far vidare uppåt.

Gullvik

Nu har vi kommit upp till Gullvik, detta paradis ligger ca 1.5 mil utanför Övik, här möttes vi av glada Övikare som hade väntat på oss, Flickorna tog hand om vovvarna och busade och lekte dagarna i ända. Det var träning på agility, kurragömma och naturligtvis bad och bus i vattnet. Här är det Emelie och Ida som busar med pinne.

Lata dagar på stranden
Vi fick några underbara och varma dagar på standen, Carina stod i köket och slet medan vi var nere på stranden och latade oss, ibland var hon iväg och lade om sår på en häst de lånat.
Duo hade gjort sig illa och var tvungen att få god omvårdnad av matte.

Så nån semester för Carina var det ej så länge de där lata sörlänningarna var i Gullvik.

Jämt var de hungriga och fika skulle de ha. ojoj! Vilket shå!

Här har Ida tatt först parkett och Emelie och Sofia, håller "tass". Bakom Hasse och Fredrik.

Här har stackars Carina fått lite ro, men det var säkert inte länge, det skulle säkert fyllas på faten för de uthungrade sörlänningarna, vilken mat vi åt!! Vi njöt i var stund.
(Vet ej hur jag skall kunna bjuda igen efter detta, skall försöka, jag lovar. )
Elsa och Emelie njuter av solen.

Sofia och Elsa kikar över nejden, en vacker bild med bergen bakom.
Varmt och sjönt i vattnet. Inlandvind dessa dagar.

Kvällstur i Gillviks omnejd

Vi tog en ordentlig promenad efter denna underbara strand, helt öde.Det finns inga människor så långt man kan se, framför oss har vi inloppet till Övik. Här är tyst och skönt. En underbar tur med maken och hundar fram till den lilla fyr som är i inloppet.


Bijelite och Saxnäs

Efter att ha åkt 30 mil in i landet upp mot nordligare trakter, förbi bla Villhelmina, där vi handlar lite, kommer vi till Ingrid stuga som ligger helt underbart vid sjön Bijelite.

Vi testar naturligtvis vatten tempraturen och det gick att bada.

"Finns inte en chans att det går att bada", säger Carina som vägrar att ens känna på vattnet. "Det har aldrig gått att bada här uppe nångång vi vart hit" "Punkt slut"!

På kvällen blir vi bjudna på middag på Saxnäsgården av Hasse, här äter vi samiskt nationalrätt, som heter "suovas", renkött i nån stuving med pressad potatis till. Nja, jag har ätit godare, men helt ok.
Innan vi hamnade vid Saxnäs, stannade vi till vid Trappstegsforsen, jättevackert verkligen.

Här poserar vi allihopa framför det hoppande och porlande vattnet. Det rinner genom hela deltat och ut i Malgomajsjön och sen vidare ut i Ångemanälven och genom många mil för att rinna under Höga Kustenbron där vi kom över.
Lite mäktigt att veta.


I Saxnäs ser vi de mäktiga Marsfjällen ståta i fjärran, än har vi ej sett nån snö, som tur är, men de lovar oss att på vår vandring skall vi se detta gissel.

Här ser vi den första samekåta på denna semestern, vi poserar fint framför efter att intagit en måltid på det vackra hotel Saxnäs har. De ståtade med "friskvård i fjällvärld", verkar vara på mode även här uppe i norr just med friskvård.


Här är faktiskt den enda björn vi träffade på under vår tur upp till norr, och tur var väl detta. Han stod så vackert och talade om vad vi kunde äta under vår middag.

Ingrid och Hasse i stugan i Bijelite



Ingrid stuga låg så vacker vid sjön, tyvärr var det en ganska trafikerad väg förbi, men det gick fint att promenera de metrarna ned och ta sitt morgondopp, sista morgonen hoppade vi över doppet, annars badade vi var morgon, det var helt underbart.

Här är den lilla stugan som innehåller allt man kan tänka sig. Mycket fint + utedass!


I detta lilla "härbre" bodde jag och Tomas + vovvarna. det så mysigt, att bo där inne. Här sov vi gott. Härligt att kliva rakt ut i naturen var morgon, se Bijelitesjön glittra och borsta tänderna ute i naturen.

Ut på dagsmarsch

Uppe med tuppen, nåja, frukost ute i det gröna, med en underbar utsikt framför oss, startade vi vår fjällvandning. Mycket att tänka på innan alla ryggsäckar var packade. Det skulle med vatten, dricka, korv och bröd, kaffe och kaffedopp.

Så fick vi ej glömma att ta med vedträ till grillplatsen, man kan ej lita på att nån annan lämnat något där uppe till fjälls. Det var ett fnissande med vedträn hängande utanför ryggsäcken, såg lite mystiskt ut, men upp till vindskyddet kom alla vedträn.

Så var det kläder, hur såg vädret ut?? det var ganska molnigt, men ej kallt, så det blev skjorts och t-shirt, mjuka byxor och lätt tröja i ryggsäcken.
Då var vi på väg på vår första fjällvandring.

Jag var riktigt nervös, hur skulle man sköta tex. toabesök, inte har de väl toletter, uppställda vid stigen heller, vågade ej fråga....Ville ju ej göra bort mig helt, som dum sörlänning.

En riktig "bushman", här har vi kommit en bit upp på fjället, de små fjällbjörkarna är så knotiga under vår vandring.

Första biten höll jag på att dö, jag var rätt trött och det liksom dånade inne i huvudet, då Carina försökte berätta hur långt vi skulle gå, hörde jag bara långt bort:

" Så skall vi gå över den bergskammen så skall vi nedåt och så är vindskyddet där borta, tror jag".

Den första biten upp, var en ordentlig stegring , det gick uppåt och uppåt, jag har aldrig varit så trött, sen gick det bättre och berget liksom planade ut, ett tag...
Sen bar det uppåt igen, och utför... det var läskigt, man kanade ned över otäcka och hala stenar, men ibland gick vi rakt på stigen och det var så vackert!

Spångarna de lagt ut över blöta ställen var lätta och bra att gå på, där kände jag mig säker och vågade titta upp på de vackra och snötäkta bergen framför oss. Att titta uppåt kan vara ödesstiget, man kan trampa utanför spångarna eller trampa snett på en sten, att snubbla och vricka sig skulle ej vara till någon fördel här uppe till fjälls.

FRAMME. åh vad jag kände mig, lätt då jag tagit av mig ryggsäcken och fått sätta mig för att vila vid den vackra fjällbäck som vindskyddet låg vid. Vi grillade korv, drack kaffe och allt var helt underbart gott.

Om man skulle vidare på vandringen, vi vände, så kunde man kliva över denna vackra bro som var över fjällbäcken, vi förstod att den var nybyggd, den var så fin.

Här är två vackra flickor som står fint uppställda på den fina bron



Utsikt från vindskyddet, där borta ser man snö, uch.

Så gick vår vandring hemmåt igen, vi vandrade denna dag ungefär 1 mil, kändes mycket mera, men det är ju liksom ej rakt fram, utan mycket uppåt och nedåt. Hemmåt gick faktiskt lite lättare, man kände igen ställen man gått förbi.

Kändes fint faktiskt, gör nog om nån vandring igen, det var ej fel.

(Det där med toabesök behövde jag ej vara orolig för, man gör allt i naturen, bakom nån liten fjällbjörk, så det så. )

Detta vackra bär, som jag som dum sörlänning trodde växte som hallonet, uppe på en buske, hittade vi på vår vandring. Det växte mycket där på mossarna, men då hade vi behövt ha stövlar på oss för att få tag på "Norrlands guld", vi fick nöja oss att titta och fota och smaka, under tiden. ( Vi såg folk från Tailand som plockade ute på myrarna.)
Då vi kom "hem ",fick vi med oss en burk från Ingrids jordkällare!! Det blir att öppna till jul, eller så.

Att se våra vovvar fara omkring i bergern var en fröjd, de sprang upp och ned för åsarna och lekte tafatt, badade i alla fjällbäckar och diken + små sjöar de kunde hitta. Att gå en tur på 4-5 timmar det var inget för två unghundar. Mera sånt!!

Här kikar Elsa över nejden

Väl tillbaka igen i Bijelite, efter att ha stannat vid Ingrids syster, och hämtat Sofia, som ej fick gå någon dagsmarch, pga av ont i knä, badade vi och flickorna åkte lite kanot.

Det kändes ordentligt i både rygg och ben efter denna bravad vi gjort. Det var underbart att vara "hemma" och nu var vi så hungriga, igen.

Fredrik grillade och vi fixade potatis. Ut var det full med "schvior", små elaka knottliknande saker som tuggade på oss, vi kunde ej sitta ut, och äta, konstaderade vi. Så vi dukade inne.

Innan hade Tomas fixat ett "nyp" till oss var, varm nyponsoppa med likör 43 + vispgrädde, mycket gott. Vi sov gott den natten det kan jag säga.

Dagen efter hade jag ont i höfterna och lite i ryggen. Men var fräch ändå efter denna bravad. Så det var bara att gå på´t igen

Stekenjokk

Denna dag packade vi åter ryggsäckar med diverse god mat och dryck. Vi hämtade upp Ingrid och Hasse som skulle följa med oss till stekenjokk.

Högt ovan trädgränsen ligger detta. En nedlagd malmgruva ligger under gjorden, sen ser man inget av. Fick höra av Ingrid att de hade bott i Klimpfjäll, de som arbetade där.

Stora vidder med ingenting.
Här är jag och maken framför det stora intet

Under vår vandring denna dag gick vi till fina forsar och älvar. Tomas mediterar. "buchman-eller inte buchman"

Så vackert och rent vatten riktigt blågrönt forsade utför berget.
Detta berg ligger i Norge, så långt mot denna gräns var vi. Alla bergtoppar var snötäckta.

Efter några timmars vandring bland berg och forsar var det gott med grillad korv, kaffe och annat gott. Hela gänget är samlat även vovvar, som mest for över slätterna annars.
"Mystiska svampar som växer här i fjällen"

Skylt som talar för sig själv, så högt var vi.

Fatmmomakke

Vi åker några mil in i vildmarken till Fatmomakke,

Samisk samlingsplats, med kyrka och massor med samekåtor som står och väntar på vår och höst möten, samerna har. Just för att döpa små barn, gifta sig osv.

Jag och Ingrid tittar på en relativt nybyggd samekåta, inne i den finns bara några bänkar och litet bord.

Denna byggnad användes som "skafferi" just för att inte vilda djur osv skall komma och ta maten, se på fötterna.

Surstömming !!!


Efter några underbara dagar i fjällen bar det iväg nedåt Övik igen. Där skulle vi äta surströmming, naturligtvis!

Vi var både nervösa och upphetsade inför denna "läckra" rätt som vi hört så mycket om. Vi var och handlade både det ena och andra inför denna skiva som skall vara på Hasses terass.

Fredrik går långt upp på hygget bakom Hasses hus och öppnar denna burk, det luktar mycket mystiskt....

Nu är de där "läckerbitarna" lagda i den fina skål som Hasse står och håller, nu gäller det! Skall vi våga äta??

Tomas pillar med sina små, små bitar tillsammans med mandelpotatis, gräddfil och rödlök. Det var tur att Carina "skalade" åt han, annars skulle det nog aldrig gå.

Han fick faktiskt i sig några bitar, och jag var duktig, rensade och åt två stömmingar själv, det gick faktiskt att äta, men tror att det blir nog bara den gången....

Skogsudde

En vacker eftermiddag var vi ute i havsbandet och såg en fin fiskeby. Här var det fiskare förr och nu är det mestadels sommargäster, mycket fin by.

Strax utanför byn kommer havet rullande in, så vackert och mäktigt.

Så här "mjuka" och rundade klippor strax intill havet, jättekul att hoppa på dem. Det är havet som gjort dem så vackra.

Flickor och hundar så stämmningsfullt ute på klipporna.
Efter denna härliga tur ut till havsbandet åt vi middag på sjätte våning, uppe hos Carinas mamma, så underbar mat!!!

50-årsdagen

Söndag den 16 augusti fyller Tomas 50.

Det var skitväder, regn och blåst. Det var kallt och på med regnkappa och paraply då vovvarna skulle ut på promenad.

Vi firade Tomas på Hasses terass som vi trivdes så bra på.

Här har vi dukat upp den catringmat som Tomas bjuder oss på. Underbar och god mat, vi tuggade och åt, som vanligt.

Efter middagen åt vi hemmagjord tårta, den hade jag och Carina fixat ihop + att Emelie dekorerat den så fint. Ett + var att den var jättegod!


Jag och Tomas vid det fint dukade bordet.

Mera lyckad och trevlig semester och 50 -års dag kan man nog ej önska sig, just i goda vänners lag!!!

Hemresa
Att åka från detta paradis utanför Övik, var både känslomässigt svårt och tråkigt, vi tog adjö av Fredrik och Carina, + flickorna, redan på söndag, svårt att tänka sig efter nästan 14 dagars intensiv samvaro. Vi var mycket nedstämda den kvällen.

På måndag var det åter jättefint väder och vi hade redan under lördag, tagit ned förtält, så det var bara att backa ned husvagnen och bilen för Hasses slänt,

Så var det åter ett jobbigt avsked, hoppas på att få visa Hasse och Ingrid våra trakter och få vara värdar för dessa under bara människor som gett oss husrum och öppnat sitt hem för oss.

Vi stannade vid höga kustenbron för att fika och titta på den vackra Ångemanälven som vi sett "födas"


Efter en underbar resa upp till norr, var det ganska sjönt att komma till slätterna i skaraborg, få träffa folket i Simbo och åka till hästarna, som haft det gott hos fam. Nielssen i Munkebo.

Skulle vilja tacka familjen Bagger/Selin för en UNDERBAR semester, hoppas på flera såna tillsammans med dem.

Det är härligt med goda vänner!!!! Vi ses nästa år då skall vi till ULLARED, det blir nått det!!!